13 frågor om prostatacancer

Vilka är symtomen, vilka behandlingsformer och hur många dör? Vi har samlat några av de vanligaste frågorna (och svaren) som rör prostatacancer.

1. Vad är prostatacancer?

Prostatacancer är när cancer har bildats i prostatan. Prostatan är ungefär lika stor som en kastanj och har i uppgift att bilda transportvätska för spermierna vid utlösning. Till en början växer tumören bara i prostatakörteln, ofta i de delar som ligger längst från urinröret och då märker du inte av sjukdomen. Det kan ta så mycket som 10-15 år innan tumören sprider sig eller ger symtom, men sjukdomen kan också utvecklas snabbare.

2. Hur vanligt är prostatacancer i Sverige?

Prostatacancer är Sveriges vanligaste cancersjukdom hos män och drygt 16 procent av alla cancerfall per år utgörs av sjukdomen. Varje dag drabbas 25 män av prostatacancer i Sverige och just nu har 125 000 sjukdomen, eller är botade från den.

3. Är det en ärftlig sjukdom?

Ärftligheten för att drabbas är cirka 10 procent. Om du har tre nära släktingar som har haft sjukdomen är risken för att du ska drabbas 11 gånger större än vad rent slumpmässig prostatacancer är. Med nära släktingar räknas far, bror och farbror. Män som har sjukdomen i släkten rekommenderas att börja mäta sitt PSA vid 45 års ålder och en del ännu tidigare beroende på omständigheterna. Förutom ärftlighet är det inte känt vad som kan orsaka prostatacancer.

4. Hur många dör av prostatacancer?

År 2022 dog 2 149 män av prostatacancer. Ungefär fem procent av de män som får prostatacancer går bort inom fem år efter att de fått sin diagnos, vilket betyder att omkring 95 procent lever i minst fem år.

5. Är det vanligt med förstorad prostata, utan att man har cancer?

De flesta män får en godartad förstoring av prostatakörteln förr eller senare. Det handlar inte om cancer utan är en del av mannens naturliga åldrande. Prostataförstoring är vanligast hos män över 60 år. Behandling vid förstorad prostata är inte alltid nödvändigt, men vid besvär finns det läkemedel samt olika former av laser samt kirurgi som kan hjälpa.

6. Finns det några märkbara symtom på prostatacancer?

Symtomen för prostatacancer är samma som för en godartad prostataförstoring – tätare behov av att gå på toaletten, svag urinstråle och svårigheter med att kissa. Men en stor del av alla drabbade upplever inga symtom alls och därför kan det vara svårt att veta om man har sjukdomen. Ibland kan symtomen komma först när cancern har spridit sig utanför körteln och då märks den genom smärtor i höft eller rygg, svullnad i benen, viktminskning, trötthet eller blodbrist.

7. Hur väljer läkaren behandlingsform av prostatacancer?

Behandlingen för prostatacancer bestäms utifrån hur långt cancern har spridit sig, nivåerna av PSA (ett blodprov som visar hur aktiv cancern är), hur aggressiv cancern är, patientens ålder och allmänna hälsa samt vad patienten själv föredrar.

Vid tidig cancer kan läkaren föreslå aktiv övervakning, operera eller ge strålbehandling. Om cancern är mer spridd kan hormonbehandling eller cellgifter användas. Läkaren anpassar behandlingen efter varje persons situation och behov.

8. Vid vilken ålder är det lämpligt att börja ta PSA-prov?

De flesta regioner skickar ut en kallelse för att ta PSA-prov runt 50 års ålder. Vid ärftlighet, eller vid ökad oro bör du kolla ditt PSA tidigare. Innan du tar ditt PSA prov rekommenderas alltid att läsa socialstyrelsens skrift om PSA-testning.

9. Hur går jag tillväga om jag vill göra ett PSA-prov?

I dagsläget ingår inte PSA-prov i de rutinmässiga hälsokontrollerna i Sverige. Anledningen är att det inte alltid är en fördel att upptäcka och behandla de tidiga formerna av prostatacancer. Om du vill genomgå en undersökning av prostata kan du kontakta din vårdcentral. Alla som mäter sitt PSA måste ha läst igenom Socialstyrelsens broschyr: Om PSA-prov för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede – fördelar och nackdelar.

10. Hur gamla är de som drabbas av prostatacancer?

Prostatacancer drabbar vanligtvis män i 70-årsåldern och risken för att insjukna ökar med åldern. Har man sjukdomen ärftligt kan man drabbas tidigare. Det är mycket ovanligt att män under 50 år insjuknar, oavsett orsak.

11. Vilken behandlingsform är vanligast vid mellanrisk-prostatacancer?

För patienter med mellanrisk-prostatacancer står valet ofta mellan strålbehandling och operation. Vilken behandling som väljs beror på patientens ålder, hälsa och vad de själva föredrar. Strålbehandling är ofta vanligast, men operation där hela prostatan tas bort (radikal prostatektomi) är också ett vanligt alternativ, särskilt för yngre personer eller de som vill ha en mer intensiv behandling. Nackdelen med dessa intensiva behandlingar är biverkningarna som ofta uppstår i form av urinläckage, tarmbesvär och erektionsproblem.

12. Vilka är vanliga bieffekter av strålning eller operation av prostatacancer?

Vanliga biverkningar av strålbehandling och operation vid prostatacancer kan vara urinläckage, svårigheter att kissa och erektionsproblem. Strålning kan ibland ge tarmbesvär, som lös mage eller smärta vid toalettbesök. Efter operation kan det ta tid att återfå kontrollen över urinblåsan och sexuell funktion.

13. När blir man friskförklarad?

Vid såväl radikal operation som strålbehandling i kurativt syfte följs männen upp i 10 år efteråt. Risken att få tillbaka sjukdomen är störst under de första två åren. Har man ett PSA som är mindre än 0,10 efter en radikal operation så anses man vara botad. Efter en strålbehandling går inte PSA-värdet ner till så låga värden, men ett PSA som är lika med 1 eller lägre får vara tecken på att patienten är botad. Cirka 80 procent av de män som får full dos av strålbehandling eller operation blir botade labmässigt. Övriga kan behöva kompletterande behandling med bromsmediciner eller strålning om de tidigare har genomgått en operation.

Läs mer om prostatacancer på Cancerfondens hemsida.