9 frågor om prostatacancer

Vilka är symtomen och hur gamla är de män som insjuknar? Vi har samlat några av de vanligaste frågorna som rör prostatacancer.

1. Vad är prostatacancer?

Prostatacancer är när cancer har bildats i prostatan. Prostatan är ungefär lika stor som en kastanj och har i uppgift att bilda transportvätska för spermierna vid utlösning. Till en början växer tumören bara i prostatakörteln, ofta i de delar som ligger längst från urinröret och då märker du inte av sjukdomen. Det kan ta så mycket som 10-15 år innan tumören sprider sig eller ger symtom, men sjukdomen kan också utvecklas snabbare.

2. Hur vanligt är prostatacancer i Sverige?

Prostatacancer är Sveriges vanligaste cancersjukdom och drygt 16 procent av alla cancerfall per år utgörs av sjukdomen. Varje dag drabbas 25 män av prostatacancer i Sverige och just nu har 100 000 sjukdomen, eller är botade från den.

3. Är det en ärftlig sjukdom?

Ärftligheten för att drabbas är cirka 10 procent. Om du har tre nära släktingar som har haft sjukdomen är risken för att du ska drabbas 11 gånger större än vad rent slumpmässig prostatacancer är. Med nära släktingar räknas far, bror och farbror. Män som har sjukdomen i släkten rekommenderas att börja mäta sitt PSA vid 45 års ålder och en del ännu tidigare beroende på omständigheterna. Förutom ärftlighet är det inte känt vad som kan orsaka prostatacancer.

4. Är det vanligt med förstorad prostata, utan att man har cancer?

De flesta män får en godartad förstoring av prostatakörteln förr eller senare. Det handlar inte om cancer utan är en del av mannens naturliga åldrande. Prostataförstoring är vanligast hos män över 60 år. Behandling vid förstorad prostata är inte alltid nödvändigt, men vid besvär finns det läkemedel som kan hjälpa.

5. Finns det några märkbara symtom på prostatacancer?

Symtomen för prostatacancer är samma som för en godartad prostataförstoring – tätare behov av att gå på toaletten, svag urinstråle och svårigheter med att kissa. Men en stor del av alla drabbade upplever inga symtom alls och därför kan det vara svårt att veta om man har sjukdomen. Ibland kan symtomen komma först när cancern har spridit sig utanför körteln och då märks den genom smärtor i höft eller rygg, svullnad i benen, viktminskning, trötthet eller blodbrist.

6. Vid vilken ålder är det lämpligt att börja ta PSA-prov?

Vid 60 år är det rimligt att ta sitt PSA-prov om man inte har någon ärftlighet för sjukdomen. Hälften av alla svenska män har vid den åldern ett PSA-värde under 1,1 och då behöver man inte fortsätta mäta eftersom risken för att avlida i spridd cancer med ett så lågt värde är nästintill obefintlig de närmaste 25 åren. Är man mer angelägen kan man börja mäta sitt PSA vid 50 års ålder, men ytterst få patienter diagnostiseras med prostatacancer före 50 år. Det rör sig om runt 80 stycken av de 10 500 patienter som drabbas årligen.

7. Hur går jag tillväga om jag vill göra ett PSA-prov?

I dagsläget ingår inte PSA-prov i de rutinmässiga hälsokontrollerna i Sverige. Anledningen är att det inte alltid är en fördel att upptäcka och behandla de tidiga formerna av prostatacancer. Om du vill genomgå en undersökning av prostata kan du kontakta din vårdcentral. Alla som mäter sitt PSA måste ha läst igenom Socialstyrelsens broschyr som heter “Om PSA-prov för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede – fördelar och nackdelar.”

8. Hur gamla är de som drabbas av sjukdomen?

Prostatacancer drabbar vanligtvis män i 70-årsåldern och risken för att insjukna ökar med åldern. Har man sjukdomen ärftligt kan man drabbas tidigare. Det är mycket ovanligt att män under 50 år insjuknar, oavsett orsak.

9. När blir man friskförklarad?

Vid såväl radikal operation som strålbehandling i kurativt syfte följs männen upp i 10 år efteråt. Risken att få tillbaka sjukdomen är störst under de första två åren. Har man ett PSA som är mindre än 0,10 efter en radikal operation så anses man vara botad. Efter en strålbehandling går inte PSA-värdet ner till så låga värden, men ett PSA som är lika med 1 eller lägre får vara tecken på att patienten är botad. Cirka 80 procent av de män som får full dos av strålbehandling eller operation blir botade labmässigt. Övriga kan behöva kompletterande behandling med bromsmediciner eller strålning om de tidigare har genomgått en operation.