Aktiv monitorering – så går det till

En stor del av de män som drabbas av prostatacancer har en cancer som anses vara av låg risk. Istället för radikala behandlingar följs de upp noggrant under regelbundna kontroller, så kallad aktiv monitorering.

En beskedlig prostatacancer graderas som låg risk eller mycket låg risk för aggressiv cancer på Gleason-skalan. Cirka 25 procent av de män som diagnostiseras med prostatacancer har den beskedliga formen. Istället för att genomgå radikala behandlingar kan de välja att avvakta behandling och istället gå på täta kontroller, så kallad aktiv monitorering, där cancern hålls under tät uppsikt. På kontrollerna mäts deras PSA-värde.

Gleason-summan får vara högt 6

Åldern på de män som får aktiv monitorering varierar. Mats Hedlund, urolog med lång erfarenhet av behandling av prostatacancer förklarar att definitionen av låg risk är tumörstadium 1-2, det vill säga en tumör som knappt är möjlig att känna med fingret för läkaren. Gleason-summan får vara högst 6 (3+3=6) och endast 33 procent av biopsinålarna får innehålla cancer (högst 6 millimeter per nål). Därtill ska PSA-värdet helst vara under 6.

– Av de män som uppfyller de här kriterierna i Sverige hade 75 procent av dem påbörjat aktiv monitorering under 2017. En nyligen publicerad studie om livskvaliteten hos dessa män (SAMS) visar att en stor del känner hög livskvalitet och självkänsla, utan någon ökning av nedstämdhet och oro. Sexuell aktivitet utan hjälpmedel förekommer hos de flesta av dem, säger Mats Hedlund.

Vid aktiv monitorering genomgår patienterna PSA-kontroller var tredje till sjätte månad. Om det finns tecken på ökad canceraktivitet, som stigande PSA, görs en magnetkameraundersökning och eventuellt även en ny biopsi.

30 % väljer botande behandling

Trots att forskning visar på positiva resultat, är det fortfarande cirka 30 procent som väljer en botande behandling. De känner en oro över att ha cancer i kroppen och har svårt att förhålla sig till det, och väljer därför att ta bort cancern trots att provsvaren inte visar att den är aggressiv.

– Av de män som går i aktiv monitorering väljer cirka 30 procent en botande behandling inom en tvåårsperiod. I nästan alla fall är det patientens oro som leder till en aktiv behandling, säger Mats Hedlund.

Gentest kan bidra med värdefull information

Mats berättar att flera av patienterna som väljer en botande behandling på eget bevåg sannolikt hade kunnat leva med sin cancer livet ut. Han förstår patienternas oro och förklarar att biverkningarna som kommer i samband med radikal behandling hade kunnat undvikas om de känt sig tryggare med den aktiva monitoreringen.

Efter att ha arbetat kliniskt med gentestet Prostatype i sin verksamhet under två år menar Mats att testet kan vara ett värdefullt komplement till övrig utredning hos de patienter som går i aktiv monitorering. Testet kan ge en indikation på om tumören tillhör den mer aggressiva formen som bör behandlas, trots att Gleason-summan inte tyder på det.

– Vad gäller yngre män som är 50-65 år och som rekommenderas aktiv monitorering vill man vara extra säker på att diagnosen är korrekt och förhindra att de har en mer aggressiv cancer som vi inte har hittat än. Och där kan vi komplettera med Prostatype, säger Mats.

Dessa män får möjlighet att känna ett ytterligare stöd inför fortsatt aktiv monitorering, eller övergå i en botande behandling om testet visar på en mer aggressiv cancer.