Att leva med prostatacancer

En stor del av de som drabbas av prostatacancer genomgår radikala behandlingar fastän de inte behöver. Det gör att många överbehandlas när de egentligen skulle kunna gå på regelbundna kontroller istället. I dessa fall blir gentest ett viktigt komplement i utredningen.

Beskedet var lika kort som chockerande: ”du har cancer”. Plötsligt drogs mattan undan dina fötter och du föll in i ett mörker av oro, frågor och ångest. Vardagliga sysslor och tidigare viktiga frågeställningar blev triviala och det var svårt att koncentrera sig på något annat än sjukdomen. Sjukhusbesöken avlöste varandra och sömnen ersattes av nätter med frenetiskt sökande efter mer information om prostatacancer på nätet. Hur kunde det här hända just dig? Är det slut nu? Kommer livet någonsin att bli som förut igen?

Känslorna som beskrivs ovan kanske inte överensstämmer på pricken med din egen berättelse men antagligen snuddar den vid en upplevelse som du delar med cirka 10 000 andra män som drabbas av prostatacancer varje år. Att få en cancerdiagnos är omtumlande och för många ändrar den synen på vad som är viktigt i livet.

Behandlingar som hade kunnat undvikas

Prostatacancer kan vara dödlig men för majoriteten av de drabbade växer tumören långsamt och hinner inte utvecklas till något allvarligt under en livstid. Trots det väljer många män, även de med lågriskcancer, att operera eller stråla sig. Risken för allvarliga komplikationer är påtaglig, men de här männen orkar inte leva med vetskapen om att de har cancer i kroppen. En naturlig reaktion på en svår situation men samtidigt hade behandlingar kunnat undvikas i de flesta fall.

Ola Bratt, docent i urologi uttalade sig följande i Läkartidningen (oktober, 2018): ”Inom några år kommer vi generat att blicka tillbaka på de senaste 30 årens modell för prostatacancerdiagnostik och den överbehandling som följt i dess kölvatten…”

Populära gentest i USA

Bratt lyfter problemen med överbehandling som han menar är ett stort bekymmer för prostatacancerpatienter. Som tur är finns det alternativ som ökar säkerheten i överlevnadsprognosen och inte innefattar radikal behandling. I USA rekommenderas prognostiska gentester till män med diagnostiserad lågriskcancer. Testen täcks av sjukförsäkringar och är till för att ge en säkrare bedömning så att de drabbade kan gå på aktiv monitorering utan att behöva oroa sig för sin cancer.

I Sverige omfattas liknande tester ännu inte av Vårdprogrammet men om du ändå vill ta del av dem så finns Prostatype.

Hur tar jag beslutet?

I valet av behandling är information av största vikt. Lyssna på vad din urolog säger men se gärna till att även få en second opinion, en ytterligare medicinsk bedömning, och komplettera din utredning med Prostatype. Då står du väl rustad inför att ta rätt beslut och du ger dig själv chansen att orka leva med din cancer.

Källa: Läkartidningen, Ola Bratt