Forskaren bakom idén 2018-07-17T07:33:39+00:00

Project Description

Forskaren bakom idén

Det finns stora svårigheter med att särskilja aggressiv cancer från ofarlig vilket gör att en stor andel patienter överbehandlas. I sitt sökande efter att ta reda på vilka patienter som behöver behandling direkt, och vilka som kan avvakta började forskaren Chunde Li att utforma gentestet Prostatype.

DNA-prostatype

Chunde Li är specialiserad inom urologi och kom till Sverige som gästforskare vid Karolinska Institutet 1993. Efter 10 års kliniskt arbete i Kina kände han att det var dags att ägna sig åt molekylär forskning som alltid intresserat honom lite extra. Som inbiten urolog blev valet av ämne enkelt.

– Jag ville fokusera på den största kliniska frågan: att försöka hitta biomarkörer som kan hjälpa till att berätta vilka prostatacancerpatienter som behöver behandling direkt och vilka som kan vänta, samt ta reda på vilken behandling som är mest lämplig för den drabbade, säger Chunde Li.

Samarbete med forskargrupp vid Stanford University

Till sin hjälp hade han en unik biobank där cellprover från prostatacancerpatienter så långt tillbaka som från 1980-talet lagras. Där finns all den genetiska informationen intakt och patientens personnummer. I början av 2000-talet, under ett besök i England kom Chunde i kontakt med amerikanska professorn Patric O Brown som uppfunnit de så kallade DNA microarrays. Ett verktyg som gör att forskare kan undersöka väldigt många DNA-bitar från arvsmassan samtidigt. Det blev början på ett framgångsrikt forskningssamarbete om prostatacancer med Browns forskargrupp vid Stanford University och Karolinska.

– Vi har senare lyckats identifiera tre stamcellsgener som har stark koppling till patientens överlevnad. Med de tre generna och den senaste tekniken i form av artificiell intelligens kan vi med hjälp av databasen och alla tidigare cellprover se ett tydligt mönster om cancern är aggressiv eller inte. Vi ser även prognos för överlevnad och vilken behandling som är mest lämplig, säger Chunde.

Ett mer träffsäkert resultat

Det finns fortfarande stora svårigheter med att skilja ofarliga tumörer från livshotande och det leder till att en stor del patienter överbehandlas. I år är det 18 år sedan som det första fröet till gentestet Prostatype såddes och efterfrågan på liknande tester fortsätter att öka.

– Nuvarande metoder som fastställer prognos för prostatacancer, PSA-värde, vävnadsprov och röntgenundersökningar har en begränsad noggrannhet och adderar man de tre generna och Prostatype kan vi få ett mer träffsäkert resultat, säger Chunde.

Idag är Chunde överläkare i onkologi vid Karolinska Universitetssjukhuset och Södersjukhuset i Stockholm och docent vid Karolinska Institutet där han handleder doktorander inom ämnet. Han ser ett jättestort värde i att få träffa patienter dagligen eftersom det ger en mycket bättre förståelse och erfarenhet för vilka behov de drabbade har.

– All min forskning utgår från patientens behov och som kliniker vet jag exakt vad patienter efterfrågar. Det är utifrån det behovet som testet har växt fram, avslutar Chunde.