Stor utmaning att ställa rätt prognos vid prostatacancer

PSA-prov och möjligheten att upptäcka cancer allt tidigare har lett till minskad dödlighet de senaste decennierna. Trots det får många drabbade betala ett högt pris då de behandlas utan att de egentligen behöver. Det gör att de tvingas leva med besvärliga biverkningar i onödan.

Ett stort antal prostatacancerpatienter genomgår radikala behandlingar där komplikationer som impotens och inkontinens är vanliga biverkningar. Men många av dem skulle kunna leva med sin cancer en hel livstid utan att radikalbehandlas. Det behandlas utan att de egentligen behöver, vilket beror på att det är en stor utmaning att ställa rätt prognos och avgöra om cancern är aggressiv eller inte.

Bedömning med hjälp av Gleason

Gleasonssumma, en klassifikation som används för att gradera prostatacancer, uppfanns på 60-talet och är än idag den enskilt mest viktiga parametern vid fastställande av en tumör. Under ett vävnadsprov tas 10-12 nålstick i prostatan och cellerna undersöks noga i mikroskop. Patologen bedömer sedan hur mycket cellerna skiljer sig från normala celler och en siffra mellan 1-5 ges. 5 står för mycket aggressiv cancer. Själva resultatet presenteras i två siffror, till exempel 3+4. Tillsammans med PSA, tumörstadium och mängden cancer graderas cancern som låg-, mellan- eller högriskcancer.

Gleasonsumman säger inte hela sanningen

Det finns dock ett antal felkällor vid bedömning av Gleasonsumma. Först och främst är bedömningen subjektiv och olika pataloger kan ge skilda svar. Studier visar också att vävnadsproverna inte alltid är representativa och att läkare kan missa att träffa cancern vid provtagningen. Det betyder att en cancer som verkar vara beskedlig mycket väl kan vara aggressiv. Genom magnetkameraundersökning ökar chansen att träffa rätt med nålarna men användningen av magnetkamera skiljer sig i olika delar av Sverige. Även fusionsbiopsi där ultraljud kombineras med magnetkamera ökar träffsäkerheten, men den tekniken används bara på ett fåtal ställen i landet.

Gentest ökar säkerheten vid prognos

Tillsammans med PSA-provet som också har flera felkällor blir prognosen lätt felaktig. Dessa föråldrade verktyg är helt enkelt inte tillräckliga. Vid högriskcancer är valet av behandling enklare och radikal behandling rekommenderas, men när det gäller låg- och mellancancer är valet inte lika självklart. Ofta väljs radikal behandling för att läkarna tar det säkra före det osäkra, eller om den drabbade inte vill leva med cancer i kroppen. I dessa skeden kan vi ha stor nytta av prognostiska gentest. Genom att addera ett kompletterande underlag för överlevnadsprognosen får både urolog och patient kompletterande information som guidar dem rätt inför valet av behandling.

Hur kan vi förbättra vården för alla män med prostatacancer?

Debatten om att införa allmän screening eller använda sig av robotkirurgi i högre utsträckning har gått varm de senaste åren. Det är viktiga ämnen som bör belysas, men vad som ofta glöms bort i debatten är kanske de viktigaste frågorna av alla*: Är de verktyg vi har för att ställa rätt prognos för prostatacancerpatienten tillräckligt bra? Och hur kan vi förbättra vården för alla män med prostatacancer?

*Även fast frågorna inte debatteras i Sverige ännu så har vi redan svaren. Prognostiska gentest används i flera andra länder för både prostatacancer och bröstcancer.