Prostatacancer – en sjukdom med många ansikten 2018-02-26T15:13:53+00:00

En sjukdom med många ansikten

Varje dag får 25 svenska män beskedet att de har prostatacancer och just nu behandlas nästan 100.000 i landet för sjukdomen. Därmed är det Sveriges vanligaste cancerform trots att bara män kan drabbas. Sjukdomen tar sig också många olika uttryck. För en del är prostatacancern ett mycket allvarlig tillstånd som kräver aggressiv behandling, medan den för andra utvecklas långsamt och endast kräver övervakning.

Att få diagnosen prostatacancer kan väcka många olika reaktioner och hur man än hanterar situationen vid själva beskedet är det stor risk att nedstämdhet och depression kommer med tiden. Det är heller inte ovanligt att den drabbade har svårt att prata om sina känslor kring sjukdomen, vilket påverkar både honom och människor i hans närhet. Men anhöriga har en viktig roll, både som stöd och för att hjälpa till att ta emot och värdera den information som ges av vården.

Det är svårt att ge exakta prognoser för hur en prostatacancer utvecklar sig. Vissa drabbas av snabbväxande cancer, men för det stora flertalet är sjukdomsförloppet långsamt. Jämfört med andra cancerformer är prostatacancern många gånger beskedlig och ofta behövs det inte någon behandling alls, bara uppföljande kontroller.

Självklart känns det bättre att inte ha cancer i kroppen än att ha det, men problemet med prostatacancer är att över hälften av de män som behandlas drabbas av svåra bieffekter. Data visar att ungefär hälften av männen som opereras blir impotenta och cirka en femtedel drabbas av urininkontinens. När man opererar bort prostatacancern är nämligen risken stor att man skadar nerver och vävnad som behövs för till exempel erektionen eller för att hålla tätt. Även strålning leder till bieffekter som påverkar patientens livskvalitet negativt.

På grund av den höga risken för negativa konsekvenser av en behandling görs patienten delaktig i valet av behandling. Tillsammans med urologen gör man en bedömning av hur man ska gå vidare. Man väger då in alla parametrar: Gleason-summa, allmänt hälsotillstånd, ålder, PSA-värde och tumörstatus. Ofta är frågan om att behandla eller inte behandla ett svårt val.

Prostatype är utvecklat för att ge ytterligare information inför detta val. Gentestet mäter sådant som inte går att se (ditt genetiska fingeravtryck) och tillsammans med övrig information erhålls ett mått på hur aggressiv cancern är. På så sätt får läkare och patient den bästa och säkrast möjliga information för att kunna fatta ett optimalt behandlingsbeslut. Framförallt för att inte missa en aggressiv cancer som kräver omedelbar behandling, men också för att inte genomföra en aggressiv behandling som sänker livskvaliteten i onödan. Här kan du läsa mer om hur Prostatype fungerar.

Med Prostatype får du och din läkare ett säkrare underlag inför beslutet om behandling är nödvändig eller kan undvikas.

Efter valet
Många patienter med prostatacancer kan fortsätta leva som vanligt med cancern. Man gör då regelbundet kontroller för att se hur den utvecklar sig, så kallad aktiv monitorering. Vid någon punkt kan man behöva ställas inför valet igen: behandla eller inte behandla?

Andra patienter behöver eller väljer att genomgå en aktiv behandling. Det kan innebära operation, strålning, cytostatika (“cellgifter”) eller hormonbehandling. Efter behandlingen har man fortsatt vårdkontakt för uppföljning samt åtgärder för att begränsa biverkningar eller negativa bieffekter av vald behandling. Vägen dit kan vara en tung resa där stöd från närstående är viktigt. Ofta ingår någon typ av hormonbehandling som kan förändra sinnesstämning och personlighet, vilket kan vara påfrestande både för den drabbade och anhöriga.

Hur man än väljer att tackla prostatacancer är det viktigt att komma ihåg att man inte är ensam. Hundratusentals svenskar är i detta nu antingen drabbade eller närstående till patienten och många vittnar om det viktiga stöd som finns att hämta hos varandra: på internet, i samtalsgrupper och vid olika typer av arrangemang. Här är länkar till mer information och möjligheter till kontakt:

Prostatacancerförbundet

Proliv

Prostatacancer.nu

Cancerfonden

PROSTATACANCER

Vägen till diagnos

Prostatacancer kan ge symptom som svårt att kissa eller smärta i bäckenet, men ofta känns inte cancern alls i tidiga stadier. De vanligaste medicinska metoderna för att konstatera prostatacancer är:

PSA – ett blodprov som mäter ett prostataspecifikt antigen i blodet. Förhöjda värden kan tyda på cancer, men även andra sjukdomar. Tyvärr är PSA-testet förhållandevis ospecifikt och ger många gånger ett osäkert resultat som bör följas upp.
Palpering – läkaren känner på prostata med ett finger via rektum och kan avgöra om där finns förändringar i prostatan.
Ultraljud – ett instrument som avbildar prostatan.
Biopsi – läkaren tar mikroskopiska prover av prostatavävnaden för vidare analys för att kunna ställa rätt diagnos. Biopsin eller vävnadsprovet i sig ger dock ingen information om själva prognosen för prostatacancern, dvs om den är aggressiv eller inte aggressiv.

Vägen till behandling

Om man konstaterar att cancer föreligger är nästa steg att bestämma sig för om man ska behandla eller inte behandla. Då gäller det att med olika verktyg samla så mycket kompletterande information som möjligt:

Gleason-summa: Patologen som analyserar vävnadsprovet från prostatan i mikroskop sätter en siffra på cancerns karaktär utifrån cancercellernas utseende och utbredning. Har patienten Gleason-summan 6, 7 eller 8 är sannolikheten hög att du och din läkare får värdefull kompletterande information med hjälp av Prostatype för att kunna få svar på frågan om man ska behandla eller inte behandla.
Utbredning: Urologen försöker avgöra om cancern är kvar inuti prostatakörteln, har spritt sig till vävnaden intill prostatan eller vidare ut i kroppen. Cancern klassas då enligt T, N och M-kategorier.
Andra faktorer: Vid val av behandling tas hänsyn till exempelvis patientens ålder, hälsostatus och egna åsikter.
Prostatype: Ett innovativt och modernt genbaserat test som ger läkare och patient ytterligare information om cancerns farlighet inför val av behandling. Läs mer om Prostatype.

Behandlingar

De kan delas in i tre huvudgrupper:
Exspektans – man behandlar inte cancern eftersom den inte utgör ett problem i jämförelse med andra faktorer som ålder eller allmänt övrigt hälsotillstånd.
Aktiv monitorering – man kontrollerar regelbundet cancerns många gånger långsamma utveckling med hjälp av de diagnostiska verktygen som PSA-prov och vävnadsprover.
Kurativ behandling – man ingriper aktivt mot cancern. Det finns en mängd olika behandlingsalternativ. De vanligaste är:

Radikal prostatektomi – Prostatan opereras bort. Det är en komplicerad operation som kan utföras med eller utan robothjälp. Risken är stor att nerver som reglerar erektion och urintömning skadas.
Strålning – Ett program med regelbunden strålning av olika typer. Även med denna typ av behandling finns stor risk för negativa bieffekter.
Hormonbehandling – Svårare typer av prostatacancer kan hållas i schack genom att blockera tillgången till hormonet testosteron. Också hormonbehandling är ofta förknippat med negativa bieffekter och biverkningar.